Arvskifte & Arvsrätt

När bouppteckningen är helt klar påbörjas arbetet med arvskifte. Om det finns tillgångar kvar i dödsboet efter att eventuella skulder betalats ska dessa nu fördelas.

Vad är ett arvskifte?

Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Som dödsbodelägare delar ni upp tillgångarna mellan varandra som ni själva önskar eller som det står angivet i ett eventuellt testamente eller enligt lag.

När arvskiftet sker ska de som ärver den avlidne tillsammans komma överens om fördelning. Därefter skrivs ett avtal som fastslår att alla parter godkänner detta. I arvskiftet utgår man oftast från tillgångarnas marknadsvärde men om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen.

arvskifte

Vad skiljer begreppet arvskifte från begreppet arvsrätt?

Som beskrivits ovan är arvskifte ett avtal mellan dödsbodelägarna där det bestäms hur tillgångarna ska fördelas.

Arvsrätt är den samlande beteckningen på de lagar och regler som bestämmer hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit ska fördelas. Genom ett testamente kan arvsrätten fördelas enligt den avlidnes vilja. Det finns också en laglig aspekt som reglerar hur ett arv ska fördelas mellan bröstarvingar.

Vad är en arvskifteshandling?

En arvskifteshandling är den skriftliga handling där det framgår vem av dödsbodelägarna som ska ärva vad, vem som ansvarar för vissa åtgärder i dödsboet och vilka värden man har tagit upp egendomen till.Detta dokument visar att alla berörda är överens och har godkänt uppdelningen. När bouppteckningen och bodelningen är klar, så ska arvet flyttas över via den avlidnes bank till arvingarna. När banken kontaktas behöver du ha med den påskrivna arvskifteshandlingen som visar vem som ska ha pengar samt fullmakter från samtliga dödsbodelägare. Kom ihåg att avsätta medel för tillkommande skatt och att ni ska komma överens om vem av er som ska deklarera för dödsboets räkning.

Bouppteckningen tillsammans med eventuella testamenten och gåvobrev ligger till grund för arvskiftet.

Innehåll i en arvskifteshandling

  • Alla dödsbodelägare.
  • Information om vilka som ska ärva.
  • Vad som finns att ärva, efter att alla skulder är betalda.
  • Eventuella äktenskapsförord eller testamenten.

Vem ärver?

Innan arvet fördelas ska eventuella skulder och kostnader betalas. Kostnader för begravning och transport av kroppen tillkommer efter ett dödsfall och detta bekostar dödsboet. Vem som sedan ärver beror på om den avlidne var gift eller inte och om det finns barn. Ytterligare faktorer som påverkar vem som ärver är testamente som t.ex.  säger att delar av arvet tillfaller en särskild person eller organisation. Sambor ärver inte varandra om det inte finns ett  testamente.

Arv enligt lag för makar med eller utan barn

  • Gift utan barn – den efterlevande maken ärver med sk. fri förfoganderätt.
  • Gift med gemensamma barn -den efterlevande maken ärver före barnen.( Tagit bort text här)
  • Gift med särkullbarn, dvs barn som den efterlevande maken inte är förälder till – Maken ärver inte utan barnen får sitt arv redan nu.

Arv enligt lag för ogifta och sambor med eller utan barn

  • Sambor och gemensamma barn – barnen till den avlidne ärver om det inte finns ett testamente som säger att sambor ska få ärva varandra.
  • Sambor utan barn – Sambor ärver inte varandra. Arvsordningen enligt lag tillämpas (om ej barn finns ärver föräldrar). Om man önskar att ärva varandra som sambor måste man upprätta ett testamente.
  • Sambor med barn som den efterlevande sambon inte är förälder till –  Sambor ärver inte utan barnen får sitt arv redan nu.

Hur genomförs ett arvskifte om dödsbodelägarna inte kommer överens?

Om dödsbodelägare inte kommer överens om hur arvet ska fördelas kan tingsrätten utse en utomstående till skiftesman som kan göra ett så kallat tvångsskifte om nödvändigt. På domstol.se kan du läsa mer om hur man ansöker om hjälp av en utomstående person.